20 dec. 2010
18 dec. 2010
Skratt och skräck
Tuvali är snart 3 månader gammal. Tiden bara springer iväg! Hon har börjat skratta betydligt mer och reagerar på "tittut-leken" med att hoppa upp tio meter i luften av ren skräck. Hon har också hittat sin mun, eller sin högerhand. Hon stoppar nämligen in den i munnen så fort hon får tillfälle. Tror dock inte att hon är medveten om det.
Jag har börjat promenera, antingen med min fina vän Delizia, tillsammans med Pappa Jimmy eller ensam. Det är skönt att få röra på sig och när jag kommer in har jag massa energi att lägga på hemmet. Mitt mål är att jag till sommaren skall trivas i min kropp. Lika bra att börja tidigt.
Snart är det Jul och jag har faktiskt börjat få lite julkänsla. Jag skulle vilja fira Jul med hela familjen, men man kan inte få allt. Först fyller Tuvalis Morfar år och det skall vi fira!
Jag har börjat promenera, antingen med min fina vän Delizia, tillsammans med Pappa Jimmy eller ensam. Det är skönt att få röra på sig och när jag kommer in har jag massa energi att lägga på hemmet. Mitt mål är att jag till sommaren skall trivas i min kropp. Lika bra att börja tidigt.
Snart är det Jul och jag har faktiskt börjat få lite julkänsla. Jag skulle vilja fira Jul med hela familjen, men man kan inte få allt. Först fyller Tuvalis Morfar år och det skall vi fira!
11 dec. 2010
Slappdag
9 dec. 2010
Bästa Morfar
7 dec. 2010
Utan ens vänner
Jag vill med detta inlägg tacka alla som visat sitt stöd, som funnits där, ringt, hälsat på, hjälpt till med flytt, boende, kommit med råd, pratat om Tuvali, hur vi har det, hur hon mår, skänkt kläder, bilbarnstol, erbjudit utlåning av möbler, hittat rum, mailat, frågat hur det går, erbjudit sig en del av sin lägenhet till oss, önskat oss all lycka och gett mig styrka. Minsta lilla gest har varit till stor hjälp och jag är oerhört tacksam över vetskapen om att vi har er. Att ha folk omkring sig som man kan lita på, vända sig till, få hjälp utav - om det så är en resa till Kungälv eller för att prata. Jag har även i denna svåra tid funnit nya guldklimpar. Ni är underbara - allihop! Jag är er evigt tacksam. Utan ert stöd skulle jag inte klarat av att återhämta mig så pass fort som jag gjort, utan er hade Tuvali haft en betydligt mer utsliten mamma och det vill jag verkligen poängtera, att utan er så hade inte Tuvali mått så bra som hon gör idag. Ni har stärkt mig och på så sätt har jag kunnat föra vidare den energin på henne. Hon mår som hon gör idag mycket tack vare er. Ni har alla en speciell plats i mitt hjärta. Kan inte med ord visa min tacksamhet. Ni är underbara och ni förtjänar det bästa i livet. Tack och tack och tack och tack så hemskt mycket!!
Det bästa i livet
Det har exploderat vinter i Göteborg. Nu är det tjocktröja, mössa, halsduk, vantar och overall på. I vagnen ligger en mjuk filt som dras upp över hennes lilla ansikte för skydd mot kylan, samt ett täcke som täcker den lilla kroppen. Det släpas och dras, puttas och knuffas. Snödrivorna gör det omöjligt för oss att gå vart vi vill. Det blir omvägar och det halkas. Men inget går upp emot vintern! Det är så vackert och jag älskar den tystnad som råder. Jag älskar lugnet och den ro som infinner sig, hur allt plötsligt blir stilla. Det är som om att ens tankar svepts in i dun. En paus ifrån all hets och stress. Njuter av varje andetag.
| Min kärlek insvept i de varmaste vinterkläder |
4 dec. 2010
Vänner och familj är guld värda
Det har varit en avsevärt bra dag, full med underbara människor. Åkte in till stan och mötte upp Linnéa och hennes fina son Exisio, och sade hej till Anne-Lie och hennes dotter Alyssa. Fick köpt Windie på Babyproffsen och hittills måste jag säga att den fungerat förvånansvärt bra. Hann även med en promenad till Myrorna där Linnéa hittade en häftig mössa och en docka som fick lilla Exisio att skratta så han kiknade. Tuvali sov största delen utav tiden, förutom de gånger hon vaknade upp och knorrade över sin onda mage.
Sen bar det av hemåt för att möta upp Tuvalis Morfar, Eva och hennes två Morbröder som skulle komma på besök. Det märks att vår fina familj tycker om det lilla tillskottet något alldeles oerhört, och det värmer i hjärtat när jag ser dem tillsammans. Hon är verkligen älskad, min lilla tjej.
Det bjöds på bullar, lussekatter och kaffe, som dem hade med sig, samt godis, polkagrisar, skumtomtar och julmust. Vi mös i soffan, kollade på julkalendern (fast då passade Mamma Hanna på att kika facebook). Morbror Viktor och Morbror Tobias höll i alla youtubeklippen som visades under kvällen - och många blev det! Sedan stannade Morbror Tobias kvar tills han var tvungen att åka och arbeta.
Efter att Tobias åkt började lilla Tuvali att gråta. Hon grät och grät och grät, skrek och skrek och skrek. Kunde inte göra mer än att massera, ta temp, windie, gympa, hålla på 500 olika sätt, guppa, gunga och trösta, sjunga, prata, sitta och stå. Om det är något jag inte gillar så är det att se min lilla tjej ha ont. När hon skriker av smärta får det mig att börja gråta. Känner mig så hjälplös, vill inget hellre än att det skall försvinna. Efter två timmar var det över, vilket var förvånansvärt kort tid. I vanliga fall håller det på i minst fem timmar. Kan det vara windien måntro?
Vill skänka en extra tanke åt min underbara vän Josefin. Med dig vid min sida är jag inte ensam. Utan dig hade jag inte orkat. Utan dig hade jag (i värsta fall) snubblat tillbaka, och det är inget vi vill - allt för Tuvali!
Sen bar det av hemåt för att möta upp Tuvalis Morfar, Eva och hennes två Morbröder som skulle komma på besök. Det märks att vår fina familj tycker om det lilla tillskottet något alldeles oerhört, och det värmer i hjärtat när jag ser dem tillsammans. Hon är verkligen älskad, min lilla tjej.
Det bjöds på bullar, lussekatter och kaffe, som dem hade med sig, samt godis, polkagrisar, skumtomtar och julmust. Vi mös i soffan, kollade på julkalendern (fast då passade Mamma Hanna på att kika facebook). Morbror Viktor och Morbror Tobias höll i alla youtubeklippen som visades under kvällen - och många blev det! Sedan stannade Morbror Tobias kvar tills han var tvungen att åka och arbeta.
Efter att Tobias åkt började lilla Tuvali att gråta. Hon grät och grät och grät, skrek och skrek och skrek. Kunde inte göra mer än att massera, ta temp, windie, gympa, hålla på 500 olika sätt, guppa, gunga och trösta, sjunga, prata, sitta och stå. Om det är något jag inte gillar så är det att se min lilla tjej ha ont. När hon skriker av smärta får det mig att börja gråta. Känner mig så hjälplös, vill inget hellre än att det skall försvinna. Efter två timmar var det över, vilket var förvånansvärt kort tid. I vanliga fall håller det på i minst fem timmar. Kan det vara windien måntro?
Vill skänka en extra tanke åt min underbara vän Josefin. Med dig vid min sida är jag inte ensam. Utan dig hade jag inte orkat. Utan dig hade jag (i värsta fall) snubblat tillbaka, och det är inget vi vill - allt för Tuvali!
| Morfar, Tuvali, Eva, Morbror Tobias och Morbror Viktor |
| Här i en mer sprallig version |
2 dec. 2010
Välkommen!
Hej och välkommen till Tuvalis blogg!
Som ni alla vet hade Tuvali ett annat tilltalsnamn, nämligen Saga. Det hände av en ren slump, jag var på jakt efter ett mellannamn då jag råkade på namnet Tuvali - och föll pladask! Namnet tilltalar mig på alla tänkbara sätt och Tuvali känns mycket bättre. Hon kommer behålla namnet Saga, men ej som tilltalsnamn. Så istället för att välkomna er till Sagas blogg så är ni varmt välkomna till Tuvalis blogg!
Här skall varje ny liten händelse skrivas ner och fotografier kommer det finnas gott om. Detta är ett härligt sätt för alla att följa Tuvalis utveckling men det är också ett sätt för mig att gå tillbaka och minnas. Jag hoppas att du kommer använda sidan och kika in här för att hålla dig uppdaterad om vad som händer hemma hos familjen Lindberg.
Personen som håller i bloggen är (självklart) Tuvalis mamma.
Välkommen!
Som ni alla vet hade Tuvali ett annat tilltalsnamn, nämligen Saga. Det hände av en ren slump, jag var på jakt efter ett mellannamn då jag råkade på namnet Tuvali - och föll pladask! Namnet tilltalar mig på alla tänkbara sätt och Tuvali känns mycket bättre. Hon kommer behålla namnet Saga, men ej som tilltalsnamn. Så istället för att välkomna er till Sagas blogg så är ni varmt välkomna till Tuvalis blogg!
Här skall varje ny liten händelse skrivas ner och fotografier kommer det finnas gott om. Detta är ett härligt sätt för alla att följa Tuvalis utveckling men det är också ett sätt för mig att gå tillbaka och minnas. Jag hoppas att du kommer använda sidan och kika in här för att hålla dig uppdaterad om vad som händer hemma hos familjen Lindberg.
Personen som håller i bloggen är (självklart) Tuvalis mamma.
Välkommen!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)